Bollebo

Vår husdröm. Från förfallet hus till fantastiskt hem.

Kategori: Rivning (Sida 1 av 3)

En som inte vill arbeta

I helgen blev det återigen lite arbete, bara för Magnus dock, och pappa. Grävandet får vänta lite då det inte fanns någon maskin att tillgå. Att inte jag var med och arbetade beror på att Lilla A nu har äntrat separationsångestfasen och inte är helt bekväm med att mamman är utom synhåll någon längre stund än ungefär två sekunder när han inte har konstant annan underhållning, och knappt ens då, så jag blev inringd redan när jag skulle byta om till arbetskläder. Då var stackarn illröd, hes av skrik och hade stora tårar på kinderna och stora A och mormodern var nog rätt matta i öronen…

I alla fall så städade Magnus en del. Det var tur att jag visste att han skulle dammsuga på väggarna och golven där sågspånet fallit ner, annars hade jag nog i ärlighetens namn inte sett så mycket. Det är ju inte direkt så en ser att det är nystädat… Men en hel del städade han tydligen undan, tack o lov igen för den gigantiska dammsugaren. Ett lass på fyrhjulingen blev det på några timmar. Nu gäller att få så rent som möjligt från organiskt material innan det skall på plast.

Magnus hade även varit och köpt kalkbruk (hydronågonting sådant) som vi skall täta stengrunden med.

Sedan har vi även fått tele och fiber utsatt så vi vet var de ledningarna går. Enligt kartan vi fick från Skanova först gick telefonledningen genom garaget, riktigt så var det ju inte i verkligheten… Och jag har också lärt mig att ärenden om utsättning tydligen bara är aktiva i en månad. Jag bara undrar lite hur de tänker där, hur mycket kan en nedgrävd ledning flytta sig på 30 dagar? Men nu har vi i alla fall alla ledningar under kontroll så nu kan vi börja gräva för dränering och dagvatten. Till helgen kommer Magnus bror och sätter igång så smått.

Och ytterligare ett lik funnet! Mitt på köks-”golvet” denna gång. Bollebos andra namn blir väl snart Muskyrkogården.

Om en fastknuten murstock och ännu ett oväntat fynd

När vi åkte till Bollebo i går förmiddag var det med planer på att knacka ner murbruk, sten och tegel kring de två eldstäderna som skall göras om. Men när vi kom fram var de redan borta. Kära pappa hade redan varit i farten under veckan. (Tur han är pensionär, den där pappan!) Både i vardagsrummet nere och sovrummet uppe var det nu inget kvar av de gamla spisarna. Tegelstenarna var dessutom snyggt staplade i ett hörn i magasinet.

Nu såg en också att den vackra murstocken går in i vårt blivande sovrum. En liten bit ut, kanske decimeter max ut i rummet, med en halvmeter eller så i bredd och läckert svängd.

Istället för eldstäderna tog vi itu med golvet i sovrummet. Medan Magnus bröt upp de sista bräderna skyfflade jag sågspån och tog upp pappen i botten. I flera av rummen har de använt gamla tapeter för att täta så att inte sågspånet rinner ner till undervåningen.

På eftermiddagen gick dammsugaren varm när vi skulle få upp det sista. Det är skönt ändå att pappa har en stor dammsugare, annars hade vi nog aldrig blivit klara. Tyvärr sätter den igen ganska lätt eftersom det inte bara är sågspån utan även lite hyvelspån och små träbitar, så en får ofta rensa slangen.

Vi har ju hittat många saker i golven. Igår hittade jag ytterligare något märkligt, (utöver ytterligare ett musbo), någon form av hantverk/dekoration. På gammal tapet har någon klistrat fast löv och nötter eller något liknande och lackat(?) ovanpå. Det ser även ut som sågspån eller smulad kork som bakgrund, och runt om har någon limmat grankottsfjäll. En kan ju inte låta bli att undra vad det är, hur gammalt det är och var det har suttit?

Läcker dekoration (klicka för större)

När spisen försvann syntes också något märkligt, en järnstång som gick ut från murstocken och ner i golvet, som om det vore förankrat däri på något vis. Riktigt snyggt där de ”knutit” ihop stången från murstocken med stången från golvet. (Naturligtvis glömde jag fota den.)

I lördags hade vi också besök av snickaren och den tilltänkte rörmokaren. Magnus gick igenom våra planer för vatten, värme och avlopp för att stämma av så att vi inte har planerat något alldeles tokigt. På det stora hela verkade det som att vi (som vanligt mest Magnus) tänkt rätt, och våra planer skulle vara genomförbara.

För övrigt börjar det bli ganska kallt inne i huset nu. När solen skiner och det inte blåser är det nog varmare ute än inne. Det var uppfriskande att byta om till arbetskläderna som hängt där sen senast….

Kall utsikt från ”omklädningsrummet”.

Den som gräver en grop åt andra…

Nu är det inget rum som är intakt längre. Alla rum är inte färdigrivna men alla är påbörjade och mycket är gjort. Helgen ägnades åt hallen uppe och att ta upp golvet där. Magnus tog itu med golvet, och kom långt i lördags med själva plankorna, så i söndags var det mest sågspånsskottning och dammsugning som gällde. Med pappas stora (båda barnen hade nog fått plats tror jag) dammsugare blir det riktigt rent och fint, även om det är ganska pilligt arbete. (Nu är ju kanske inte jag rätt person att uttala mig om det, då jag mest stod för skyfflandet.) Men det är ju såklart mycket lättare att suga upp det sista än stå med piassavakvast och skyffel!

Dammsuget, rent och fint!

 

Under sågspånet låg papp för att hindra att det inte regnade igenom till undervåningen. Där verkar en ha tagit vad som fanns, bl.a. fanns denna häftiga tapet.

 

Jag och pappa fick också ner masoniten och pärlsponten på väggen upp i trappan. Att stå i den branta trappan med kofot och bryta loss panel var ju kanske inte det mest komfortabla eller tryggaste arbetet jag har gjort, men nu är den borta i alla fall.

Vi (läs Magnus) har tagit ner räcket till trappan uppe, vi hoppas kunna återanvända det. Något mer vi hoppas kunna spara är pärlsponten i det lilla sovrummet, så den har fått sitta kvar hittills.

En smula spännande tillvaro utan räcke och ledstång.

Vad som mer skett i veckan som gick är att pappa har skottat sågspån på kattvindarna och dammsugit upp i de utrymmen där vi tidigare bara skyfflat. Hela tre säckar fick han ihop.

På fredag kommer snickaren (och skall inspektera vårt rivningsarbete och se om vi behöver riva och gräva mer.

Jag har också fått rapporter idag om att det har grävts ett hål, en s.k. provgrop för avlopp. Nästa steg där är att kontakta kommunen så de får komma och inspektera.

 

Fynd från 1925.

Om en planka med många liv

Då har vi gjort ännu en helg i Mossebo, och nu börjar vi se ljuset i rivningstunneln. En hel del är kvar, men väldigt väldigt mycket är avklarat.

Medan Magnus tog det sista på golvet i den stora kattvinden tog sig pappa an panelen på verandan som satt kvar.  Pappa hade tidigare i veckan även burit sten, rivit tak och väggar   i hallen uppe, skottat sågspån från kattvindarna och burit skräp och städat undan. En dag när jag pratade med mamma i telefon skötte hon elden, så de har även eldat upp en del tapeter.

Jag fick äran att försöka ta mig an de platsbyggda garderoberna i hallen uppe för att försöka se om det kanske var så att lilla sovrummet uppe kanske kunde bli större. Två garderober på var sida om en liten hallgång och en dörr rakt fram. Var börjar man? För några månader sedan jag ingen aning alls, och knappt nu heller. Men jag har insett att lättast är att börja med någon list, runt fönster eller dörr., eller golv- och taklister Då ser en vart det senast är lättast att fortsätta. Listerna klarade jag av, och även masonitskivorna. Därunder fanns det plank, men då tog Magnus över. Och tur var väl det, planken var mer timmer, ungefär fem centimeter tjocka. Lite överdimensionerat kan en tycka. Men, när de väl var nere öppnade det lilla rummet upp sig och blev faktiskt riktigt stort. Så skönt! Nu kan även lilla A få ett helt ok stort sovrum.

Konstigt kan en ju tycka, att göra ett rum mindre. Garderoberna ser inte ut att ha varit maximalt utnyttjade heller, så jag tror inte det var för att få mer garderob det gjordes. Och varför var planken till garderoberna så grova när det bara skulle vara en innervägg? Pappa, som kom ihåg att det suttit en skjutdörr där innan istället för den nuvarande dörren, tror att det snarare var för att det skulle bli mindre yta att värma upp. Och det kan ju säkert stämma, den stora ovanvåningen är nog inte helt lättuppvärmd. Och antagligen tog de bara det virke de hade liggande, vilket råkade vara två tum tjocka bräder. Ett tecken på det är att vi på en av bräderna hittade en mängd märkliga märken. Först trodde jag att det varit något insekt och gjort hål, men sedan ser en att det är mekaniskt gjorda gropar och märken.

Magnus avslutade lördagen med att dra upp heltäckningsmattan i hallen däruppe. Under den fanns en matta till, av lite oklart ursprung. Under en tjock masonitskiva, ca 5 millimeter, och sedan kom plankgolvet fram. Antagligen har de lagt så tjocka masonitskivor för att plankgolvet varit för ojämt när de skulle lägga nytt golv.

I söndags när vi kom var pappa i princip färdig med sitt arbetspass med sågspånsskottning på kattvinden. Jag undrar just hur många säckar sågspån han kört iväg?

Magnus började med golvet i lillarummet uppe och hann färdigt med det innan vi åkte hem. Mot slutet av dagen tänkte jag att jag skulle hjälpa honom med det och slå ut lite spikar i planken. Men efter två plank hade jag redan tröttnat och fått hammaraxel så jag gav upp och tog mig en välförtjänst bastu istället. Åh, en bastu tror jag bestämt att vi måste ha någon gång i framtiden.

En rak spik är bara en rak spik, men en böjd spik kan bli ett konstverk. 

Jag har också rivit ner lite tapet i hallen och kontoret nere. I kontoret satt tapeten på någon form av juteväv, så där gick det ganska lätt. Bakom där hittade jag små kryp som jag tror är silverfiskar medan Magnus tror det är strimmig trägnagare. Jag vet inte vilket som är minst dåligt av det… Vi får forska lite och se vad det kan vara. Men en snabb googling verkar ge mig rätt.

Och hur var det nu med den där tjocka plankan? Var det någon strimmig trägnagare eller något annat djur som varit på besök och gjort hål? Nä. Och som vanligt har pappa svar på gåtan. Efter att ha klurat några sekunder kom han på att det nog var en återanvänd ”broplanka” som min farfar haft och lagt över något dike så hästen kunde gå över på vintern. Märkena är då från hästens broddar. Återbruk när det är som bäst!

Extremt kort sammanfattning av föregående veckor. Till och med så kort så inlägg för två veckor att rubriken är längre.

Förra veckan var Magnus (och stora A) i huset bara på söndagen och då tog han itu med den stora kattvinden och rev panel och golv. De bar också ut en del sten som pappa och grannen borrat och kilat sönder tidigare i veckan.

Magnus gjorde även det sista på kattviden i Agnes rum. Och inte för att jag kommer ihåg riktigt när, men pappa har garanterat skottat sågspån där också.

För två veckor sedan höll vi på med kattvindarna tror jag och vi började även i lilla sovrummet uppe. Och fick lite spikutdragarhjälp från stora A.

Livstecken och mer modernt än gammalt

Nej, vi har inte lagt ner bloggen, och ja, vi arbetar fortfarande, men ibland finns inte inspirationen att skriva så därför har det varit uppehåll ett tag. Dessutom har jag inte varit så delaktig i arbetet de senaste veckorna, utan det är mest Magnus som kört på. När en inte är med på plats blir det också svårare att skriva just eftersom en inte är med där det händer.

Vi har i alla fall varit aktiva båda helgerna som gått, uppdatering kommer framöver när jag har kollat igenom bilderna och sett vad som gjorts. För i ärlighetens namn är det så vi minns vad vi gjort när det gått mer än en dag. Men än så länge går allt fortfarande i rivningens tecken. Tänk så mycket vi kommer ha att minnas tillbaka till och se allt som hänt med alla bilder vi tar hela tiden. Telefonerna har vi ju med oss hela tiden och kan dokumentera.

Nu börjar det bli dags att tänka även på det som skall vara utvändigt, som till exempel avlopp. Vi ska ta itu med att  gräva en provgrop för avlopp som kommunen kan godkänna. Ja, vi ska ju inte gräva för hand då, den skulle tydligen vara två meter djup…

Jag har i alla fall idag bett om ledningsanvisning. (Nej, jag visste inte heller att det hette så. Men det är ett fint namn för att man ber att alla som har ledningar i närheten visar var de har just sina ledningar.) Vi har ju tidigare varit med om att vara orsak till en avgrävd telefonledning till grannarnas förtret, så det vill vi inte upprepa. Det var relativt lätt gjort på ledningskollen.se, där en fick rita ut var en ville få information. Så smidigt att göra på ett ställe istället för att ringa alla. (Ja, nu var det ju kanske inte så värst många att ringa i och för sig. Annat var det när de skulle markera ledningar här hemma stan. Gatan såg ut som en regnbåge.) Mycket var bättre förr, husen inte allra minst, men tack o lov för nya webbtjänster som gör livet lite mindre krångligt!

På tal om webbtjänster måste jag förresten tipsa om något som inte alls har med gamla hus att göra, bara gammalt. Men likväl intressant. På nyligen lanserade Sägenkartan finns gamla folkminnen från förr, nedtecknade från förr och nu överförda till en karta, så man kan surfa sig fram och läsa gamla sägner om jättar, troll, häxor och tomtar. Riktigt häftigt. Och i Mossebo fanns det faktiskt två noteringar att läsa. Här finns Sägenkartan.

 

Ligger det en hund begraven?

(Om en är lite känslig kanske en inte skall titta jättenoga på vissa av bilderna.)

Vi har ju gjort en hel del oväntade fynd i huset, främst i golven. Det började lite lätt med en gammal dammvippa/sopborste (läs ett gäng hopbundna kvistar), men vi har även hittat delar av skor, benrester, tidningar, spiklåda (tom), ett och annat musbo, en lie (bara bladet) och en brännvinsflaska (även den dessvärre tom).

Men idag gjorde vi nog det bästa fyndet hittills. Men ni behöver inte vara oroliga, som rubriken antyder var det faktiskt ingen hund, men väl något som nog skulle kunna ta en hund av daga. I golvet i sovrummet mot vägen låg en yxa! En jättefin sådan. Visst, den skulle behöva sig en ordentlig slipning, men i övrigt såg den ut att vara i mycket gott skick. Pappa trodde det var en skrädyxa som användes för att yxa till stockarna. Denna var ganska liten, så troligen var det någon en använde bara för att putsa till stockarna. Alltså, en kan ju inte bara glömma en yxa i ett golv, den måste ju vara lagd där av en anledning. Mamma trodde att det var för att hålla oknytt borta. Det låter ju rimligt, men nog måste det väl funnits något mindre värdefullt än en yxa att offra?

Igår började Magnus bryta upp golvet i ena sovrummet på andra våning, och hittade en hög med tyg bland sågspånen. Först trodde vi att det var ett musbo, men sedan såg vi hur stora tygbitar det var, och tänkte att det kanske också var något symboliskt en lade dit. Eller använde som utfyllnad. Men sedan idag ändrade vi oss igen. Pappa hittade den som bott i tyghögen. Ingen hund här heller, tack och lov, Men väl ett skelett av av en råtta. Hur tusan kan en råtta flytta en hel kökshandduk? Den var ju trots allt inte superduperstor, även om käken och tänderna inte direkt gick av för hackor. En kommer ju att tänka på Tjoffsan.

Hus-i-huset och tidigare inneboende

I helgen har vi mest varit på övervåningen. I sovrummet mot vägen är nu tak och väggar borta, det fortsatte Magnus med från förra veckan, samt en del av golvet. Men vi blev lite osäkra på hur vi skall göra med golvet där eftersom det står en kakelugn på den. Det är ju inget en flyttar lite på och sedan ställer tillbaka om en säger så. Även i andra stora sovrummet är tak och väggar nere, det har vi ägnat åt oss idag. Även där tog Magnus upp en del av golvet. Tills vi kom till den eldstaden. I golven verkar det i alla fall mest vara sågspån och lite flis som isolering, så det är ju skönt att det inte är någon jord, det hade blivit tungt att bära ner för den branta trappan.

Nytt rum, nya tapeter!

Här börjar jag så smått bli ”lite lätt irriterad” på tretexskivorna varpå Magnus frågar om han skall hjälpa till. ”Neeej!” (Att jag gav upp tre minuter senare behöver vi ju inte tala högt om… Men då hade jag tagit ner en hel vägg.) 

Ett annat häftigt fynd vi gjorde idag var en av plankorna på en av innerväggarna. Hela 40 cm bred var den. Det måste ju varit en många hundra år gammal tall! Jo, tall var det, det kunde pappa bestämt se på att kvisten var lite rödare.

Idag när jag klättrade nerför trappan så undrade jag lite i mitt stilla sinne hur farmor kunde klara av den trappan när hon bodde där, hon var ju gammal! Tills jag nu insåg att hon ju var yngre än vad pappa är nu när hon bodde där. Och pappa klarar ju trappan galant! Visserligen kanske lite piggare än farmor, men när hon var frisk var det nog spring i henne också.

Nu har vi påbörjat rivningen i det sista rummet, lilla sovrummet. Även om en hel del återstår i många rum så känns det i alla fall gott att ha påbörjat alla rum. Magnus började även riva på en av kattvindarna. Några kattvindar skall vi ha kvar, en liten bit skall bli toalett, men någon eller några skall vi öppna upp för att få större sovrum. Tyvärr upptäckte vi tretex i taket på det sista rummet. Just nu finns det inte många material jag ogillar mer än tretex, framför allt när det är spikat med knapp fem centimeters mellanrum.

Pappa hade som vanligt varit idog i veckan och lyft mer golv i lagret och börjat gräva ur där. Där är det mycket mer sten än i övriga huset, om än lite mindre stenar. Kanske har de bara kastat upp dem när de gjorde matkällaren?

Dessutom hade han och Urban gått loss på de större stenarna med kilar, vilket tydligen gick riktigt bra. De allra flesta gick sönder lätt. Några stora bitar blev det kvar, så de borrade de i helgen. (Jag vet en som tyckte det var roligt att borra, så nu är jag lite rädd att det står en stenborr i förrådet hemma nästa gång jag går ner 🙂 )

En smula dammigt blir det är stenborren är igång. 

Sedan hade han och mamma städat upp lite efter oss förra helgen också. All sten var utburen, brädhögen borta och ett berg med tretex var nerburet också.

Förra helgens lilla avfallshög.

Och så traditionsenligt, en bild på skräphögen, fast detta var igår, så idag har vi fyllt den lite till…

Två gömda (och glömda?) gamla gubbar

Nej, det är varken sambon eller pappan som grävt ner sig och försvunnit, häng med så får du snart veta mer!

Så är ännu en helg i huset avklarad. Magnus kramade ut det sista av semestern med en kortare arbetsvecka och vi tog en långhelg i Skillerås. Men nu börjar det bli väldigt mörkt om kvällarna och kallt när man behöver besöka dasset på kvällar och morgnar, så vi får se om det blir någon mer helg.

I helgen har Magnus och pappa (jag tog rivningsledigt) rivit väggarna i lagerdelen, pappa hade redan tagit itu med innertaket där. Vilken takhöjd det blev plötsligt! Det kan bli riktigt snyggt om man kan behålla lite takhöjd därinne, även om det bara skall vara tvättstuga, teknikrum och groventré. De tog även itu med en del av golvet och pappa började gräva. Det lär vi nog få fortsätta med länge! Det verkar vara mycket jord och stenar där. Det var en annan jord däri också, lite fuktigare, men bjälklaget verkar i alla fall inte ha tagit skada.

Tyvärr fick jag göra avkall på de platsbyggda hyllorna och skåpen som varit där. Ibland måste man offra saker även om det är charmigt. Det måste ju fungera för oss att bo där. Men vi har i alla fall sparat dörrarna med handtagen så man kanske kan återanvända dem någonstans. Det vore ju kul att ha kvar lite av det gamla Bollebo också.

En av golvplankorna i lagret var signerad på undersidan:

”Inlagt år 1875” och signaturen ”IAS” och lite längre bort ”Anders Isaksson”. På en annan planka står 8/11 och året 1875 stort och två andra årtal lite mindre. Det är lite svårtytt, men skulle kunna vara både 1874 och 1879. Anders Isaksson verkar enligt Mosseboboken vara född i Passjö men bott länge på Grimsåstorp. Så mycket mer om honom vet vi inte. Men det är ju lite märkligt att plankan är inlagd innan huset byggdes. För vi vet ju att huset är byggt 1895. Visserligen verkar huset enligt våra efterforskningar vara flyttat en gång, från Hällhult, så det mest troliga är att det är en återanvänd planka därifrån eller från någon annanstans.

Det är ju himla bra att ha Mosseboboken att titta i, det är ju lite roligt att hitta dessa gamla namn även där och få reda på lite mer.

På övervåningen har Magnus börjat med det ena sovrummet, och tagit ner innertaket som var pappspänt, så det var nog det enklaste taket hittills att få ner. Han har även tagit ner tapeteter och tretex på väggarna det mesta av golvet. Först låg en plastmatta, sedan en linoelummatta och därunder masonit, lumppapp och en del tidningar. Många lager. Där återstår alltså att ta upp golvplankorna och se vad som kan döljas däri. Kan man gissa på mossa och torv? Förhoppningsvis inte några musbon i alla fall. I ytterväggen i lagret fanns det ett rejält stort musbo. Kanske inte så konstigt att det alltid luktat på ett visst sätt där?

På övervåningen hittade vi en planka på väggen till kattvinden som var märkt med Janne Johansson och datumet 27/9 1911. Samt något som ser ut som Ljushult, men efter efterforskningar i Mosseboboken ser vi att det fanns en Janne Johansson i Kvihult som levde under den tiden. Lite oklart dock hur plankan hamnat på Bollebo. Men 1911 verkar de alltså ha satt igen kattvindarna och gjort rummen mindre.

Ytterligare några tapetfynd gjorda, och framför allt en alldeles horribel golvmatta.

Idag var även Urban på besök med sin stenborr igen. När vi grävde ur på nedervåningen blev det några stora stenar kvar som de inte rådde på. Planen var att borra hål och antingen sätta kilar i för att spräcka dem eller ”spränga” dem i mindre bitar med snigeldynamit. Några av stenarna räckte att slå på slägga med när de var borrade. Men några blev kvar. Och det lät som att de var sugna på att testa både med kilar och snigeldynamit. Bara för sakens skull, och för att det är roligt tror jag.  Allt går att göra till en materialsport, renovering inte minst!

Vi var såklart även och tittade på Triss i brott på Stommen som pappa var med och spelade i. Vi pratade med några nuvarande och föredetta Mossebobor, så kul att det är många som verkar tycka vårt projekt är spännande och roligt att ni vill läsa här!

Bildbonanza

Igår gjorde Magnus och min pappa sista rycket i huset för denna semestern. Vi har kämpat på riktigt bra och det har hänt mycket nu de senaste veckorna. Nu är tak, väggar och golv i kök, tv-rum, vardagsrum, hall, kontor, veranda och affärslokalen borta. Det som är kvar är pärlspontspanelen i verandan samt att det behöver grävas ur en del i affärslokalen. Dessutom har vi hela förrådet/magasinet att riva. Ja inte riva ner helt då, utan skala bort innertak, väggar och golv.

Magnus har ritat om på köket och det ser riktigt bra ut! Luftigt och till och med plats för en ordentlig köksmöbel (och kökssoffa!) samt en köksö. Det blir nog bra. Och badrummet ser bra ut det med. Vi får väl se om vi ändrar oss någon mer gång på vägen eller om det är så här det blir.

Ett köksbord av några av de gamla golvplankorna och lite udda pinnstolar tror jag skulle göra sig utomordentligt i det köket. Faktum är att vi faktiskt har kvar det bord och de stolar som stod där när min farmor bodde där, kanske skall de flytta tillbaka?

Här kommer en bildbonanza från de senaste veckorna. Håll till godo! (Klicka för större, sedan pil höger-vänster.)

Om två myror och en mask

Mer arbete idag och igår, mest för Magnus och min pappa, då jag drabbats av kofotsaxel, en åkomma vanlig bland oss som tillhör kontorsfolket. Därför tog jag vilodag igår och en lugn dag i dag.

Men arbetet har såklart skridit på minst lika bra. Igår sågade de upp bjälklaget i gamla matsalen och grävde ur där. Medan jag började bryta loss pärlspontspanelen i kontoret på förmiddagen sågade pappa upp bjälkarna i hallen och sedan satte de igång att gräva ur där också. Ytterligare några lass med fyrhjulingen. Fyra igår och två eller tre idag.

Under panelen i kontoret satt den häftigaste tapeten hittills, en vad det verkar påkostad historia med naturmotiv med herrskapsfolk som rider och är på picknick.

Igår hittade Magnus en del gamla tidningar bakom tapeterna i köket, den äldsta från 1894. Vi har sparat undan en hel del spännande tapeter och tidningar, jag hoppas att kreativiteten sprudlar senare så att man kan göra något spännande med det.

Något annat som de fann igår var benrester av något slag, oklart från vad eller hur de hamnat i jorden, men det mest troligaste är väl kanske att någon katt släpat in det genom något av alla hål i grunden. Kanske samma katt som fanns i köket?

Idag sken solen och det kändes riktigt varmt vid lunch, så vi tog en halvdag i huset och åkte till sjön på eftermiddagen. Någon vidare värme var det inte i vattnet direkt, men dottern badade glatt en ganska lång stund. Och lillen fick doppa fötterna i sjön för första gången.

Nu är snart semestern slut för denna gång, så imorgon gör vi sista dagen på ett tag. Magnus hoppas hinna färdigt med att såga upp och gräva ur hallen, så det värsta känns avslutat i alla fall innan semesterkollot är över. Det är skönt att ha bott så nära nu ett tag, så man inte behöver lägga tiden på att åka varje dag. Det blir arbete på helgerna framöver också, för att komma någon vart, förhoppningsvis kan vi bo i Skillerås några helger till innan det blir för mörkt och kallt och ruskigt.

Djuren då? Jo, så klart arbetsmyrorna Magnus och Bengt och latmasken Ulrika

Sida 1 av 3

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén