Bollebo

Vår husdröm. Från förfallet hus till fantastiskt hem.

Kategori: Funderingar

En fuktig dag

Igår var det en fuktig dag, på mer än ett sätt. Utöver väldigt fuktig luft utomhus har vi även diskuterat fukt i grunden. Vi hade en ”fläkt-/fuktgubbe” på besök. Vi (eller återigen mest Magnus) har funderat på det här med fukt i grunden och om det kanske inte vore bäst att ha en avfuktare i grunden för säkerhets skull. Och det låter ju mycket klokt. Det är ju inte så att en längtar efter att bryta upp golven inom de närmsta hundra åren igen!

Under året som gått så har Magnus läst en hel om gamla hus och allt som hör till det och hittat en firma i Småland som verkar duktiga på det här med fukt och sanering av det. I alla fall så var han på plats igår för att kika hur det såg ut, och han tyckte väl också att det var en bra idé med avfuktningssystem. Det blir, som jag förstått det, rör som går i grunden, ovanpå plasten men under blindbotten till en avfuktare i matkällaren som skickar ut fukten. Han rekommenderade också att ha markisolering (tänk många långa och stora liggunderlag) för att få ännu lite bättre effekt.

Nu återstår att avgöra om syllarna skall lagas innan eller efter vi plastar botten. Snickaren tyckte nog att de kunde göra det efter medan fuktkillen nog tyckte det skulle göras innan. Det som skall göras näst är alltså att laga syllar, lägga markisolering, plasta grunden, fylla ut med makadam. Samt täta stenfoten. För skall en ha ett avfuktningssystem måste grunden vara helt tät.

Han nämnde också att en egentligen inte skall öppna upp golven så som vi gjort och låta det vara öppet så länge som vi har haft det eftersom det flyger omkring mögelsporer från marken i huset då. Han sade att det var tur att virket var så gammalt och av god kvalitet, annars hade det börjat mögla på timret efter bara någon vecka. Då blir en ju lite orolig. Mögel är ju inget en vill ha i huset. Och en ser ju inte sporerna, så det känns som att om det skulle börja växa så är det redan försent. Och vad gör en åt det? Men nu är det ju som det är, bara att hoppas att vi inte förstört något.

I köket står den gamla vedspisen kvar också. Den är ett litet aber. Hur flyttar en typ 100-200 kg ner en halvmeter, sedan bort fyra fem meter, sedan upp en halvmeter igen? Det är ju inte så att en lyfter den under ena armen direkt. Särskilt inte med två halvkassa ryggar (min är ju allmänt svag och känslig, och Magnus har fortfarande känningar efter en full säck sågspån för någon månad sedan.) Vi har sagt åt pappa att inte röra den, men han hade såklart varit där och pillat lite grann. Än stod den kvar på sin plats i alla fall. Mamma, säg åt honom att inte röra den! 🙂

Magnus har också beställt grus och makadam inför helgens grävarbete, till och med lokalt från Tranemo.

För övrigt så har vi lyckats slarva bort en uppsättning ritningar. Hur kan en rulle med A0-papper gå upp i rök? De är ju för tusan längre än lilla A. (Jag undrar om Magnus verkligen skrev ut så många exemplar som han tror…) Kanske är det hustomtar som är i farten och gömmer saker för oss?

Mamma, vad rimmar på hus?

Så var det dags för ännu en snabbvisit i Mossebo i går, denna gången med snickaren och den tilltänkta muraren för att gå igenom och stämma av murstock och eldstäder.

Vi vet ju sedan innan då sotaren gjorde inspektion att det är trångt i murstocken och inte plats för så många rör som vi egentligen skulle vilja ha.

Vi skulle ju vilja ha eldstäder på alla de ställen där en ser att det har varit, alltså en järnspis i köket (samt fläkt där), en kamin el. dyl. i matsalen, en i kontoret, kakelugnen på ovanvåningen och den eldstad som är i andra sovrummet.

Sedan var ju även frågan hur vi skulle göra med de båda eldstäderna på ovanvåningen eftersom de står på golvet som vi ska ta upp.

Efter gårdagen klarnade det mesta. Muraren sade att det nog skulle gå att göra som vi ville, om en drog fläkten bredvid murstocken och upp på taket och ut i ett eget hål. (Här skulle en fackmänniska benämnt det på något fint sätt, men ni får stå ut med min förenkling.)

Eldstaden i vårt sovrum skulle en också kunna dra jämte på något vis, så en kan göra det när en vill. Det här med eldstad i sovrum verkade de båda herrarna (inte min då) lite oförstående till. Men det är väl mest för inredningens skull en vill ha kaminer och ugnar i rummen, de har vi väl inte tänkt att värma upp med, men det är ju så mysigt. Tanken på att tända en brasa en sen vinterkväll och ligga och läsa en bok i sängen, eller ha en långfrukost en ruskig hösthelg i matsalen är härlig! Men troligen blir det väl som både snickaren och muraren skojade om, så fort en tänder i eldstaden så blir det så varmt att det inte går att vara där.

Kontentan av gårdagen är i alla fall att muraren ska ”skicka dit en kille” som ska plocka ner kakelugnen och märka upp den ordentligt så den blir lätt att sätta upp igen framöver. Då kan vi fortsätta med golvet i det rummet. I det andra rummet skall vi knacka ner den befintliga eldstaden då den är ganska klumpig och inte direkt vacker just nu. Kanske satsar vi istället på en liten järnkamin eller något framöver. Så då kan vi fortsätta med golvet där också.

Även i blivande matsalen skall den insatskaminen plockas bort och det som är murat knackas ner. Och så måste vi på något sätt få ut spisen i köket. För den har vi inte tänkt att ha kvar, dels då den tar väldigt mycket plats, men också för att den är sönderbränd.

Murstockarna skall också knackas rena och putsats upp då vi vill ha dem synliga, men det låter vi fackmännen göra framöver, då det inte var helt trivialt.

Så nu har vi lite arbete framför oss igen! På lördag skall även den tilltänkta rörmokaren komma och titta och se om våra planer kring det håller.

Under en av mina matstunder med lilla A hörde jag också att Magnus och pappa diskuterade om vi kanske inte behövde containern mer då det ju faktiskt inte är så mycket mer som skall rivas. Det är ju ett gott tecken på att vi är en bra bit på väg! Det som skall rivas mer är ju golven uppe och de skall vi ju spara, och sedan blir det ju en hel del sten och murbruk, men det får inte läggas i den containern. Tegelstenarna, om det är några sådana kanske vi kan spara till vårt framtida växthus! (Ni vet det där vi skall bygga när huset är klart. Om sisådär 20 år eller så…)

Stora A har börjat tröttna lite på att lyssna på Pippi och Bullerbyboken under våra bilfärder, så igår blev det rimlek i bilen. Något som visade sig knyta an väl, för vad rimmar väl på hus? Jo, mycket riktigt.. Mitt på golvet i ett av sovrummen uppe låg en liten mus som trillat av pinn (kanske inte så konstigt då det ligger en kartong utspillt råttgift en meter bort). Jag tjoade och hoppade till, men de andra reagerade inte nämnvärt. Trots att jag är uppvuxen på landet har jag aldrig sett en mus inomhus (förutom i Skillerås då, men det är ju nästan halvt utomhus). Hört och känt lukten av däremot har jag ju gjort. Det blir till att skaffa katt framöver! Och deala så att Magnus tar hand om alla skatter och leksaker den kommer med…

Livstecken och mer modernt än gammalt

Nej, vi har inte lagt ner bloggen, och ja, vi arbetar fortfarande, men ibland finns inte inspirationen att skriva så därför har det varit uppehåll ett tag. Dessutom har jag inte varit så delaktig i arbetet de senaste veckorna, utan det är mest Magnus som kört på. När en inte är med på plats blir det också svårare att skriva just eftersom en inte är med där det händer.

Vi har i alla fall varit aktiva båda helgerna som gått, uppdatering kommer framöver när jag har kollat igenom bilderna och sett vad som gjorts. För i ärlighetens namn är det så vi minns vad vi gjort när det gått mer än en dag. Men än så länge går allt fortfarande i rivningens tecken. Tänk så mycket vi kommer ha att minnas tillbaka till och se allt som hänt med alla bilder vi tar hela tiden. Telefonerna har vi ju med oss hela tiden och kan dokumentera.

Nu börjar det bli dags att tänka även på det som skall vara utvändigt, som till exempel avlopp. Vi ska ta itu med att  gräva en provgrop för avlopp som kommunen kan godkänna. Ja, vi ska ju inte gräva för hand då, den skulle tydligen vara två meter djup…

Jag har i alla fall idag bett om ledningsanvisning. (Nej, jag visste inte heller att det hette så. Men det är ett fint namn för att man ber att alla som har ledningar i närheten visar var de har just sina ledningar.) Vi har ju tidigare varit med om att vara orsak till en avgrävd telefonledning till grannarnas förtret, så det vill vi inte upprepa. Det var relativt lätt gjort på ledningskollen.se, där en fick rita ut var en ville få information. Så smidigt att göra på ett ställe istället för att ringa alla. (Ja, nu var det ju kanske inte så värst många att ringa i och för sig. Annat var det när de skulle markera ledningar här hemma stan. Gatan såg ut som en regnbåge.) Mycket var bättre förr, husen inte allra minst, men tack o lov för nya webbtjänster som gör livet lite mindre krångligt!

På tal om webbtjänster måste jag förresten tipsa om något som inte alls har med gamla hus att göra, bara gammalt. Men likväl intressant. På nyligen lanserade Sägenkartan finns gamla folkminnen från förr, nedtecknade från förr och nu överförda till en karta, så man kan surfa sig fram och läsa gamla sägner om jättar, troll, häxor och tomtar. Riktigt häftigt. Och i Mossebo fanns det faktiskt två noteringar att läsa. Här finns Sägenkartan.

 

Köksfunderingar

När Magnus öppnade upp väggen mellan köket och affärslokalen såg vi hur naturligt det kändes att inte bara förlänga köket med en korridor ut mot vägen utan låta köket ta hela utrymmet mot vägen, där det tidigare var affärslokal.

Vi får i så fall helt plötsligt ett stort kök, och plats för en riktig matmöbel. Det vi skissat på tidigare skulle bara rymma ett litet bord med plats för fyra personer. Även om vi planerar att ha en matsal så känns det ju roligt att kunna sitta någon mer än bara familjen i köket. Vi måste i alla fall ändra våra ursprungliga köksplaner då kylskåpet enligt ritningarna skulle stå i ett hörn där det visar sig att trappen tar en del av takhöjden.

Det betyder att vi så fall får flytta badrummet till sista delen av affärslokalen, den över matkällaren, och teknikrum och tvättstuga ut i förrådet. Då tappar vi ett rum, samt förrådsutrymme. Men som pappa sade, en har väl mer glädje och nytta av ett kök än ett förråd. Än har vi dock inte bestämt oss, vi får se hur det blir.

Vad litet det är!

Två av mina kusiner var förbi häromdagen och tittade in i huset. Det är ju alltså deras mormor, min farmor, som har bott där, så även de har ju minnen från huset. Troligen mer och fler än mig då de är några år äldre.

Bådas reaktion när de kom in var ”Så litet det känns!” Jag vet inte om det är för att det var länge sedan de var här och förknippar alla minnen med barndomen (varför verkade allt så stort när man var barn?) eller om det är för att det inte är några ytskikt längre och ganska mörkt. Även jag tycker att det helt plötslig känns mindre. På något konstigt vis känns köket mindre trots att vi tagit ner alla bänkar och skåp. Även rummen på nedervåningen blev mindre och mindre ju mer vi rev.

Vi får hoppas att det inte känns litet sedan, utan att nya golv, väggar och tak gör att det känns större. Jag minns när jag som liten var i torkrummet och hur gigantiskt det kändes, som en gymnastiksal nästan. Men nu var det ju inte alls stort, ens innan vi började gå loss med kofoten.

Men något som alltid känts litet var toaletten, insprängd bara för att slippa utedass och kunna duscha. En kvadratmeter dusch och kanske dubbelt så stort för toalettstol och handfat. Det var riktigt skönt när vi fick bort det och veta att det kommer bli större framöver.

 

Ner till stommen

Snickaren som vi tänkt anlita var och tittade i huset häromdagen. Han såg väl inga direkta problem, de syllar som ser dåliga ut går att byta ut tyckte han, så det var skönt att höra! Han verkar tycka det mesta går att fixa, det är ju skönt med en sån inställning.

Jag tyckte nog att vi varit ganska duktiga på att riva och trodde lite att vi kanske var nästan klara på undervåningen. Men nej. Icke sa Nicke. Ta bort allt på golv, väggar och tak, ända ner till timmerstommen överallt var domen från snickaren.

Dessutom skall vi ta bort det gamla bjälklaget eftersom det måste ersättas med nytt som är rakt och rymmer all isolering. Snickaren sade i alla fall att det fungerar med bjälklag och att gjuten platta inte behövs. Men däremot måste vi gräva ner oss en bit till i jorden så det kan cirkulera ordentligt med luft under. Att vi skulle kunna krypa under trodde han vi kunde räkna bort. Funderar på om Agnes kanske kommer under i alla fall? 😉

Så nu är det mer rivning framöver. All ”fin” pärlspontspanel vi hittat skall också ned. Lite tråkigt att inte kunna behålla den, men den var ganska dålig på sina ställen och på vissa ställen skall vi ändå öppna upp en vägg. Kanske kan vi sätta ny panel i något rum för att få känslan.

Även på övervåningen skall vi rensa allt, även golven. Jag tänkte kanske att man får leva med lite sneda och vinda golv och att det var lite charmigt, men snickaren vill nog gärna lämna raka väggar och golv från sig. Och det får man ju förstå, och det är ju lite lättare med raka golv!

Vi pratade även lite om golvvärme, han undrade om vi bestämt golv, och om vi funderat något på fönster. Då slog det mig att i alla fall jag inte är så långt fram i tankarna. Men det är dags att börja fundera på hur man vill ha det!

Funderingar från förvirrade

Jag drömde lite idag om ett murat växthus i framtiden och då sade Magnus att om vi ror det här projektet iland så klarar vi vad som helst framöver och ett växthus blir inga problem.

Det är tur att man inte hela tiden tänker på hur mycket vi tagit oss an, och framför allt är det nog tur att vi inte vet hur mycket jobb som väntar oss, för då hade vi nog aldrig vågat. Även om vi skall ta hjälp av snickare och andra hantverkare framöver är det ju otroligt mycket jobb, och så mycket vi kan göra själva är ju bra. Eller vi och vi, i ärlighetens namn så är det ju faktiskt mest Magnus som arbetar. Och mäter, ritar och planerar. Jag bidrar inte så mycket mer än att bära just nu. Och plocka ner lite masonit och elledningar. Kontakter och lysknappar har jag lärt mig hur man monterar ner :). Lite har jag förstås hjälpt till, men jag är oftast lite för svag och några centimeter för kort. Och okunnig. Men mest bara ovan tror jag. Ge mig ett tag till så kanske det blir något av mig också!

Just nu går funderingarna mycket kring om vi skall gjuta botten eller inte. Alternativet är att lägga plast i botten och sedan bygga upp det som det var innan, med blindbotten, isolering och golv. Det mest byggnadsvårdsmässiga är ju att försöka återställa, och det är väl också det minst kostsamma, men gjuten platta är väl lite säkrare. Nu lutar det mest åt att ha kvar bjälklag och ev. bara gjuta på något ställe.

Andra funderingar är hur bra syllarna egentligen är och hur mycket som behöver repareras eller bytas ut, på vissa ställen är det ganska murket, och köksväggen verkar bara vila på stenar på vissa ställen. Antar att det inte är helt enkelt att byta ut det som hela huset vilar på.

Vi tvekar också lite på våra ursprungsplaner för köket, och är lite rädda för att det blir för mörkt att ha det så som vi tänkt. Vi planerade ju från början att ha det där det står idag och att dra ut det mot vägen till, men funderar på om det blir bättre att vända på det och utnyttja gamla tv-rummet till kök också. Men då tappar vi ett rum där vi hade tänkt ha matsal. Och det vill vi ju ha. Samtidigt som vi vill ha ett stort kök där det finns plats att sitta. Det är verkligen något vi saknar i vårt kök nu. Det finns en köksö, men bara plats för två sittande personer. Den tredje får sitta på en pall och kommer inte riktigt intill bordet. Och någon fjärde får inte plats. Idag (häromdagen faktiskt eftersom detta inte blev publicerat när det skulle) när det var mulet så var det ganska mörkt i köket, samtidigt måste man ju tänka på att själva grundfärgen i rummet inte kommer att vara så mörkt som det är nu, det skall ju vara betydligt ljusare väggar och inredning.

Vi funderar också lite på hur sovrummen skall fördelas. Det är två stora och ett litet. Det lilla är för litet för oss vuxna, så någon av barnen måste ta det. VI får hoppas att de inte tycker det blir orättvis i framtiden.

Det var några av funderingarna just nu, många mer snurrar i huvudet och fler lär det bli framöver.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén