Bollebo

Vår husdröm. Från förfallet hus till fantastiskt hem.

Månad: september 2017

Den som gräver en grop åt andra…

Nu är det inget rum som är intakt längre. Alla rum är inte färdigrivna men alla är påbörjade och mycket är gjort. Helgen ägnades åt hallen uppe och att ta upp golvet där. Magnus tog itu med golvet, och kom långt i lördags med själva plankorna, så i söndags var det mest sågspånsskottning och dammsugning som gällde. Med pappas stora (båda barnen hade nog fått plats tror jag) dammsugare blir det riktigt rent och fint, även om det är ganska pilligt arbete. (Nu är ju kanske inte jag rätt person att uttala mig om det, då jag mest stod för skyfflandet.) Men det är ju såklart mycket lättare att suga upp det sista än stå med piassavakvast och skyffel!

Dammsuget, rent och fint!

 

Under sågspånet låg papp för att hindra att det inte regnade igenom till undervåningen. Där verkar en ha tagit vad som fanns, bl.a. fanns denna häftiga tapet.

 

Jag och pappa fick också ner masoniten och pärlsponten på väggen upp i trappan. Att stå i den branta trappan med kofot och bryta loss panel var ju kanske inte det mest komfortabla eller tryggaste arbetet jag har gjort, men nu är den borta i alla fall.

Vi (läs Magnus) har tagit ner räcket till trappan uppe, vi hoppas kunna återanvända det. Något mer vi hoppas kunna spara är pärlsponten i det lilla sovrummet, så den har fått sitta kvar hittills.

En smula spännande tillvaro utan räcke och ledstång.

Vad som mer skett i veckan som gick är att pappa har skottat sågspån på kattvindarna och dammsugit upp i de utrymmen där vi tidigare bara skyfflat. Hela tre säckar fick han ihop.

På fredag kommer snickaren (och skall inspektera vårt rivningsarbete och se om vi behöver riva och gräva mer.

Jag har också fått rapporter idag om att det har grävts ett hål, en s.k. provgrop för avlopp. Nästa steg där är att kontakta kommunen så de får komma och inspektera.

 

Fynd från 1925.

För den som saknat bilder

Här kommer ett helt gäng bilder i totalt osorterad ordning och utan vidare kommentarer då bloggerskan är för lat för att städa och ordna. Bloggverktyget har dessvärre inte jättebra stöd för bildhantering vilket gör det lite tungrott.

Om en planka med många liv

Då har vi gjort ännu en helg i Mossebo, och nu börjar vi se ljuset i rivningstunneln. En hel del är kvar, men väldigt väldigt mycket är avklarat.

Medan Magnus tog det sista på golvet i den stora kattvinden tog sig pappa an panelen på verandan som satt kvar.  Pappa hade tidigare i veckan även burit sten, rivit tak och väggar   i hallen uppe, skottat sågspån från kattvindarna och burit skräp och städat undan. En dag när jag pratade med mamma i telefon skötte hon elden, så de har även eldat upp en del tapeter.

Jag fick äran att försöka ta mig an de platsbyggda garderoberna i hallen uppe för att försöka se om det kanske var så att lilla sovrummet uppe kanske kunde bli större. Två garderober på var sida om en liten hallgång och en dörr rakt fram. Var börjar man? För några månader sedan jag ingen aning alls, och knappt nu heller. Men jag har insett att lättast är att börja med någon list, runt fönster eller dörr., eller golv- och taklister Då ser en vart det senast är lättast att fortsätta. Listerna klarade jag av, och även masonitskivorna. Därunder fanns det plank, men då tog Magnus över. Och tur var väl det, planken var mer timmer, ungefär fem centimeter tjocka. Lite överdimensionerat kan en tycka. Men, när de väl var nere öppnade det lilla rummet upp sig och blev faktiskt riktigt stort. Så skönt! Nu kan även lilla A få ett helt ok stort sovrum.

Konstigt kan en ju tycka, att göra ett rum mindre. Garderoberna ser inte ut att ha varit maximalt utnyttjade heller, så jag tror inte det var för att få mer garderob det gjordes. Och varför var planken till garderoberna så grova när det bara skulle vara en innervägg? Pappa, som kom ihåg att det suttit en skjutdörr där innan istället för den nuvarande dörren, tror att det snarare var för att det skulle bli mindre yta att värma upp. Och det kan ju säkert stämma, den stora ovanvåningen är nog inte helt lättuppvärmd. Och antagligen tog de bara det virke de hade liggande, vilket råkade vara två tum tjocka bräder. Ett tecken på det är att vi på en av bräderna hittade en mängd märkliga märken. Först trodde jag att det varit något insekt och gjort hål, men sedan ser en att det är mekaniskt gjorda gropar och märken.

Magnus avslutade lördagen med att dra upp heltäckningsmattan i hallen däruppe. Under den fanns en matta till, av lite oklart ursprung. Under en tjock masonitskiva, ca 5 millimeter, och sedan kom plankgolvet fram. Antagligen har de lagt så tjocka masonitskivor för att plankgolvet varit för ojämt när de skulle lägga nytt golv.

I söndags när vi kom var pappa i princip färdig med sitt arbetspass med sågspånsskottning på kattvinden. Jag undrar just hur många säckar sågspån han kört iväg?

Magnus började med golvet i lillarummet uppe och hann färdigt med det innan vi åkte hem. Mot slutet av dagen tänkte jag att jag skulle hjälpa honom med det och slå ut lite spikar i planken. Men efter två plank hade jag redan tröttnat och fått hammaraxel så jag gav upp och tog mig en välförtjänst bastu istället. Åh, en bastu tror jag bestämt att vi måste ha någon gång i framtiden.

En rak spik är bara en rak spik, men en böjd spik kan bli ett konstverk. 

Jag har också rivit ner lite tapet i hallen och kontoret nere. I kontoret satt tapeten på någon form av juteväv, så där gick det ganska lätt. Bakom där hittade jag små kryp som jag tror är silverfiskar medan Magnus tror det är strimmig trägnagare. Jag vet inte vilket som är minst dåligt av det… Vi får forska lite och se vad det kan vara. Men en snabb googling verkar ge mig rätt.

Och hur var det nu med den där tjocka plankan? Var det någon strimmig trägnagare eller något annat djur som varit på besök och gjort hål? Nä. Och som vanligt har pappa svar på gåtan. Efter att ha klurat några sekunder kom han på att det nog var en återanvänd ”broplanka” som min farfar haft och lagt över något dike så hästen kunde gå över på vintern. Märkena är då från hästens broddar. Återbruk när det är som bäst!

Extremt kort sammanfattning av föregående veckor. Till och med så kort så inlägg för två veckor att rubriken är längre.

Förra veckan var Magnus (och stora A) i huset bara på söndagen och då tog han itu med den stora kattvinden och rev panel och golv. De bar också ut en del sten som pappa och grannen borrat och kilat sönder tidigare i veckan.

Magnus gjorde även det sista på kattviden i Agnes rum. Och inte för att jag kommer ihåg riktigt när, men pappa har garanterat skottat sågspån där också.

För två veckor sedan höll vi på med kattvindarna tror jag och vi började även i lilla sovrummet uppe. Och fick lite spikutdragarhjälp från stora A.

Livstecken och mer modernt än gammalt

Nej, vi har inte lagt ner bloggen, och ja, vi arbetar fortfarande, men ibland finns inte inspirationen att skriva så därför har det varit uppehåll ett tag. Dessutom har jag inte varit så delaktig i arbetet de senaste veckorna, utan det är mest Magnus som kört på. När en inte är med på plats blir det också svårare att skriva just eftersom en inte är med där det händer.

Vi har i alla fall varit aktiva båda helgerna som gått, uppdatering kommer framöver när jag har kollat igenom bilderna och sett vad som gjorts. För i ärlighetens namn är det så vi minns vad vi gjort när det gått mer än en dag. Men än så länge går allt fortfarande i rivningens tecken. Tänk så mycket vi kommer ha att minnas tillbaka till och se allt som hänt med alla bilder vi tar hela tiden. Telefonerna har vi ju med oss hela tiden och kan dokumentera.

Nu börjar det bli dags att tänka även på det som skall vara utvändigt, som till exempel avlopp. Vi ska ta itu med att  gräva en provgrop för avlopp som kommunen kan godkänna. Ja, vi ska ju inte gräva för hand då, den skulle tydligen vara två meter djup…

Jag har i alla fall idag bett om ledningsanvisning. (Nej, jag visste inte heller att det hette så. Men det är ett fint namn för att man ber att alla som har ledningar i närheten visar var de har just sina ledningar.) Vi har ju tidigare varit med om att vara orsak till en avgrävd telefonledning till grannarnas förtret, så det vill vi inte upprepa. Det var relativt lätt gjort på ledningskollen.se, där en fick rita ut var en ville få information. Så smidigt att göra på ett ställe istället för att ringa alla. (Ja, nu var det ju kanske inte så värst många att ringa i och för sig. Annat var det när de skulle markera ledningar här hemma stan. Gatan såg ut som en regnbåge.) Mycket var bättre förr, husen inte allra minst, men tack o lov för nya webbtjänster som gör livet lite mindre krångligt!

På tal om webbtjänster måste jag förresten tipsa om något som inte alls har med gamla hus att göra, bara gammalt. Men likväl intressant. På nyligen lanserade Sägenkartan finns gamla folkminnen från förr, nedtecknade från förr och nu överförda till en karta, så man kan surfa sig fram och läsa gamla sägner om jättar, troll, häxor och tomtar. Riktigt häftigt. Och i Mossebo fanns det faktiskt två noteringar att läsa. Här finns Sägenkartan.

 

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén