Bollebo

Vår husdröm. Från förfallet hus till fantastiskt hem.

Månad: augusti 2017

Ligger det en hund begraven?

(Om en är lite känslig kanske en inte skall titta jättenoga på vissa av bilderna.)

Vi har ju gjort en hel del oväntade fynd i huset, främst i golven. Det började lite lätt med en gammal dammvippa/sopborste (läs ett gäng hopbundna kvistar), men vi har även hittat delar av skor, benrester, tidningar, spiklåda (tom), ett och annat musbo, en lie (bara bladet) och en brännvinsflaska (även den dessvärre tom).

Men idag gjorde vi nog det bästa fyndet hittills. Men ni behöver inte vara oroliga, som rubriken antyder var det faktiskt ingen hund, men väl något som nog skulle kunna ta en hund av daga. I golvet i sovrummet mot vägen låg en yxa! En jättefin sådan. Visst, den skulle behöva sig en ordentlig slipning, men i övrigt såg den ut att vara i mycket gott skick. Pappa trodde det var en skrädyxa som användes för att yxa till stockarna. Denna var ganska liten, så troligen var det någon en använde bara för att putsa till stockarna. Alltså, en kan ju inte bara glömma en yxa i ett golv, den måste ju vara lagd där av en anledning. Mamma trodde att det var för att hålla oknytt borta. Det låter ju rimligt, men nog måste det väl funnits något mindre värdefullt än en yxa att offra?

Igår började Magnus bryta upp golvet i ena sovrummet på andra våning, och hittade en hög med tyg bland sågspånen. Först trodde vi att det var ett musbo, men sedan såg vi hur stora tygbitar det var, och tänkte att det kanske också var något symboliskt en lade dit. Eller använde som utfyllnad. Men sedan idag ändrade vi oss igen. Pappa hittade den som bott i tyghögen. Ingen hund här heller, tack och lov, Men väl ett skelett av av en råtta. Hur tusan kan en råtta flytta en hel kökshandduk? Den var ju trots allt inte superduperstor, även om käken och tänderna inte direkt gick av för hackor. En kommer ju att tänka på Tjoffsan.

Hus-i-huset och tidigare inneboende

I helgen har vi mest varit på övervåningen. I sovrummet mot vägen är nu tak och väggar borta, det fortsatte Magnus med från förra veckan, samt en del av golvet. Men vi blev lite osäkra på hur vi skall göra med golvet där eftersom det står en kakelugn på den. Det är ju inget en flyttar lite på och sedan ställer tillbaka om en säger så. Även i andra stora sovrummet är tak och väggar nere, det har vi ägnat åt oss idag. Även där tog Magnus upp en del av golvet. Tills vi kom till den eldstaden. I golven verkar det i alla fall mest vara sågspån och lite flis som isolering, så det är ju skönt att det inte är någon jord, det hade blivit tungt att bära ner för den branta trappan.

Nytt rum, nya tapeter!

Här börjar jag så smått bli ”lite lätt irriterad” på tretexskivorna varpå Magnus frågar om han skall hjälpa till. ”Neeej!” (Att jag gav upp tre minuter senare behöver vi ju inte tala högt om… Men då hade jag tagit ner en hel vägg.) 

Ett annat häftigt fynd vi gjorde idag var en av plankorna på en av innerväggarna. Hela 40 cm bred var den. Det måste ju varit en många hundra år gammal tall! Jo, tall var det, det kunde pappa bestämt se på att kvisten var lite rödare.

Idag när jag klättrade nerför trappan så undrade jag lite i mitt stilla sinne hur farmor kunde klara av den trappan när hon bodde där, hon var ju gammal! Tills jag nu insåg att hon ju var yngre än vad pappa är nu när hon bodde där. Och pappa klarar ju trappan galant! Visserligen kanske lite piggare än farmor, men när hon var frisk var det nog spring i henne också.

Nu har vi påbörjat rivningen i det sista rummet, lilla sovrummet. Även om en hel del återstår i många rum så känns det i alla fall gott att ha påbörjat alla rum. Magnus började även riva på en av kattvindarna. Några kattvindar skall vi ha kvar, en liten bit skall bli toalett, men någon eller några skall vi öppna upp för att få större sovrum. Tyvärr upptäckte vi tretex i taket på det sista rummet. Just nu finns det inte många material jag ogillar mer än tretex, framför allt när det är spikat med knapp fem centimeters mellanrum.

Pappa hade som vanligt varit idog i veckan och lyft mer golv i lagret och börjat gräva ur där. Där är det mycket mer sten än i övriga huset, om än lite mindre stenar. Kanske har de bara kastat upp dem när de gjorde matkällaren?

Dessutom hade han och Urban gått loss på de större stenarna med kilar, vilket tydligen gick riktigt bra. De allra flesta gick sönder lätt. Några stora bitar blev det kvar, så de borrade de i helgen. (Jag vet en som tyckte det var roligt att borra, så nu är jag lite rädd att det står en stenborr i förrådet hemma nästa gång jag går ner 🙂 )

En smula dammigt blir det är stenborren är igång. 

Sedan hade han och mamma städat upp lite efter oss förra helgen också. All sten var utburen, brädhögen borta och ett berg med tretex var nerburet också.

Förra helgens lilla avfallshög.

Och så traditionsenligt, en bild på skräphögen, fast detta var igår, så idag har vi fyllt den lite till…

Hemmagjord smörgåsgurka

I våras när lilla A inte var mer än ett par veckor behövde stora A sysselsättas lite så hon och Magnus sådde lite fröer i avklippta festisförpackningar. De vattnades omsorgsfullt i alla fall de första dagarna, sedan var det lite mer sporadiskt, men upp ur någon apelsintetra kom i alla fall lite spirande gröna skott. Gurka stod det på den. När den växt till sig planterade vi om dem i större krukor och satte ut på altanen, och där har de fått stå. Och de har faktiskt vuxit, även om de nog hade mått bra av både mer sol, vatten och värme.

Det kom till och med några gurkor! Lite konstiga tyckte jag att de var, skrovliga och liksom taggiga. Och ganska korta och knubbiga. Snart kom jag fram till att det inte var vanlig gurka utan frilandsgurka eller västeråsgurka som det också heter.

Den var inte så god att äta som vanligt, men vi gjorde ett försök med att lägga in gurkan, och det blev riktigt gott när den fått stå ett par veckor. Dillkronor skulle man haft men det hade vi inte hemma så det uteslöt jag, det gick minst lika bra det.

Nästa år får det bli mer gurkor!

Inlagd smörgåsgurka

  • 10 st. västeråsgurkor
  • 6 st. krondillskronor
  • 1 msk senapsfrö

Saltlag

0,75 dl salt / liter vatten

Inäggningslag

  • 3 dl ättika 12%
  • 4 dl vatten
  • 500 g socker
  • 2 tsk salt

Gör så här

  1. Skölj gurkorna noga och borsta med en ren borste så all jord försvinner.
  2. Skiva gurkorna (tänk tjocklek som köpesmörgåsgurka) och lägg i en bunke med vatten precis så det täcker. Mät upp vattnet och blanda med salt enl. ovan. Rör tills saltet löst sig och häll sedan tillbaka saltlagen över gurkorna. Låt gurkorna dra i lagen i 4-5 timmar.
  3. Häll av saltlagen och skölj gurkan lätt. Lägg ner gurkan i glasburkar varvat med senapsfrön och dillkronor.
  4. Koka upp ingredienserna till inläggningslagen, låt koka 10 minuter och häll den sedan över gurkorna. Låt svalna och stäng locket. Förvara gurkan i kylskåp, efter ca en vecka är gurkan färdig.

Två gömda (och glömda?) gamla gubbar

Nej, det är varken sambon eller pappan som grävt ner sig och försvunnit, häng med så får du snart veta mer!

Så är ännu en helg i huset avklarad. Magnus kramade ut det sista av semestern med en kortare arbetsvecka och vi tog en långhelg i Skillerås. Men nu börjar det bli väldigt mörkt om kvällarna och kallt när man behöver besöka dasset på kvällar och morgnar, så vi får se om det blir någon mer helg.

I helgen har Magnus och pappa (jag tog rivningsledigt) rivit väggarna i lagerdelen, pappa hade redan tagit itu med innertaket där. Vilken takhöjd det blev plötsligt! Det kan bli riktigt snyggt om man kan behålla lite takhöjd därinne, även om det bara skall vara tvättstuga, teknikrum och groventré. De tog även itu med en del av golvet och pappa började gräva. Det lär vi nog få fortsätta med länge! Det verkar vara mycket jord och stenar där. Det var en annan jord däri också, lite fuktigare, men bjälklaget verkar i alla fall inte ha tagit skada.

Tyvärr fick jag göra avkall på de platsbyggda hyllorna och skåpen som varit där. Ibland måste man offra saker även om det är charmigt. Det måste ju fungera för oss att bo där. Men vi har i alla fall sparat dörrarna med handtagen så man kanske kan återanvända dem någonstans. Det vore ju kul att ha kvar lite av det gamla Bollebo också.

En av golvplankorna i lagret var signerad på undersidan:

”Inlagt år 1875” och signaturen ”IAS” och lite längre bort ”Anders Isaksson”. På en annan planka står 8/11 och året 1875 stort och två andra årtal lite mindre. Det är lite svårtytt, men skulle kunna vara både 1874 och 1879. Anders Isaksson verkar enligt Mosseboboken vara född i Passjö men bott länge på Grimsåstorp. Så mycket mer om honom vet vi inte. Men det är ju lite märkligt att plankan är inlagd innan huset byggdes. För vi vet ju att huset är byggt 1895. Visserligen verkar huset enligt våra efterforskningar vara flyttat en gång, från Hällhult, så det mest troliga är att det är en återanvänd planka därifrån eller från någon annanstans.

Det är ju himla bra att ha Mosseboboken att titta i, det är ju lite roligt att hitta dessa gamla namn även där och få reda på lite mer.

På övervåningen har Magnus börjat med det ena sovrummet, och tagit ner innertaket som var pappspänt, så det var nog det enklaste taket hittills att få ner. Han har även tagit ner tapeteter och tretex på väggarna det mesta av golvet. Först låg en plastmatta, sedan en linoelummatta och därunder masonit, lumppapp och en del tidningar. Många lager. Där återstår alltså att ta upp golvplankorna och se vad som kan döljas däri. Kan man gissa på mossa och torv? Förhoppningsvis inte några musbon i alla fall. I ytterväggen i lagret fanns det ett rejält stort musbo. Kanske inte så konstigt att det alltid luktat på ett visst sätt där?

På övervåningen hittade vi en planka på väggen till kattvinden som var märkt med Janne Johansson och datumet 27/9 1911. Samt något som ser ut som Ljushult, men efter efterforskningar i Mosseboboken ser vi att det fanns en Janne Johansson i Kvihult som levde under den tiden. Lite oklart dock hur plankan hamnat på Bollebo. Men 1911 verkar de alltså ha satt igen kattvindarna och gjort rummen mindre.

Ytterligare några tapetfynd gjorda, och framför allt en alldeles horribel golvmatta.

Idag var även Urban på besök med sin stenborr igen. När vi grävde ur på nedervåningen blev det några stora stenar kvar som de inte rådde på. Planen var att borra hål och antingen sätta kilar i för att spräcka dem eller ”spränga” dem i mindre bitar med snigeldynamit. Några av stenarna räckte att slå på slägga med när de var borrade. Men några blev kvar. Och det lät som att de var sugna på att testa både med kilar och snigeldynamit. Bara för sakens skull, och för att det är roligt tror jag.  Allt går att göra till en materialsport, renovering inte minst!

Vi var såklart även och tittade på Triss i brott på Stommen som pappa var med och spelade i. Vi pratade med några nuvarande och föredetta Mossebobor, så kul att det är många som verkar tycka vårt projekt är spännande och roligt att ni vill läsa här!

Marmeladkok

I år har vi fått väldigt mycket krusbär. Först tänkte jag låta bil dem eftersom jag nu kommer ihåg hur besvärligt det är, och hur spruckna fingrar och rivna armar jag får, men det är ju synd att låta dem förfaras.

Vi (eller rättare sagt Magnus) plockade i alla fall av en del, och det blev två olika sorters marmelader. Det är första gången jag gör marmelad, men det gick ju smidigt. En grön med myntasmak som kommer passa fint till några goda ostar på ost- och vinkvällar i höst. Jag gjorde också en röd marmelad med vanilj och citron som passar bättre som frukostmarmelad tror jag. Både söt och syrlig på samma gång.

Grundrecept

  • 700 g krusbär (gröna eller röda)
  • 600 g syltsocker
  • 4 msk vatten
  • ev. smaksättning

Röd krusbärsmarmelad med vanilj och citron

  • 0,5-1 tsk vaniljpulver
  • rivet skal från en halv citron
  • ca 2 tsk saft från pressad citron

Grön krusbärsmarmelad med mynta

  • Blad från 5-7 kvistar färsk mynta, finhackade

 

Gör såhär:

  1. Skölj och snoppa krusbären. Lägg i en kastrull, häll på vattnet och koka upp i en minut.
  2. Mixa dem därefter med stavmixer eller krossa med potatisstomp el. dyl. och tillsätt syltsockret. Koka upp och låt koka kraftigt 7-8 minuter.
  3. Tillsätt smaksättning.
  4. Ställ kastrullen åt sidan och skumma av marmeladen med en sked. Låt svalna något.
  5. Häll upp i heta och väl rengjorda glasburkar.

Förvaras kallt.

Bildbonanza

Igår gjorde Magnus och min pappa sista rycket i huset för denna semestern. Vi har kämpat på riktigt bra och det har hänt mycket nu de senaste veckorna. Nu är tak, väggar och golv i kök, tv-rum, vardagsrum, hall, kontor, veranda och affärslokalen borta. Det som är kvar är pärlspontspanelen i verandan samt att det behöver grävas ur en del i affärslokalen. Dessutom har vi hela förrådet/magasinet att riva. Ja inte riva ner helt då, utan skala bort innertak, väggar och golv.

Magnus har ritat om på köket och det ser riktigt bra ut! Luftigt och till och med plats för en ordentlig köksmöbel (och kökssoffa!) samt en köksö. Det blir nog bra. Och badrummet ser bra ut det med. Vi får väl se om vi ändrar oss någon mer gång på vägen eller om det är så här det blir.

Ett köksbord av några av de gamla golvplankorna och lite udda pinnstolar tror jag skulle göra sig utomordentligt i det köket. Faktum är att vi faktiskt har kvar det bord och de stolar som stod där när min farmor bodde där, kanske skall de flytta tillbaka?

Här kommer en bildbonanza från de senaste veckorna. Håll till godo! (Klicka för större, sedan pil höger-vänster.)

Köksfunderingar

När Magnus öppnade upp väggen mellan köket och affärslokalen såg vi hur naturligt det kändes att inte bara förlänga köket med en korridor ut mot vägen utan låta köket ta hela utrymmet mot vägen, där det tidigare var affärslokal.

Vi får i så fall helt plötsligt ett stort kök, och plats för en riktig matmöbel. Det vi skissat på tidigare skulle bara rymma ett litet bord med plats för fyra personer. Även om vi planerar att ha en matsal så känns det ju roligt att kunna sitta någon mer än bara familjen i köket. Vi måste i alla fall ändra våra ursprungliga köksplaner då kylskåpet enligt ritningarna skulle stå i ett hörn där det visar sig att trappen tar en del av takhöjden.

Det betyder att vi så fall får flytta badrummet till sista delen av affärslokalen, den över matkällaren, och teknikrum och tvättstuga ut i förrådet. Då tappar vi ett rum, samt förrådsutrymme. Men som pappa sade, en har väl mer glädje och nytta av ett kök än ett förråd. Än har vi dock inte bestämt oss, vi får se hur det blir.

Om två myror och en mask

Mer arbete idag och igår, mest för Magnus och min pappa, då jag drabbats av kofotsaxel, en åkomma vanlig bland oss som tillhör kontorsfolket. Därför tog jag vilodag igår och en lugn dag i dag.

Men arbetet har såklart skridit på minst lika bra. Igår sågade de upp bjälklaget i gamla matsalen och grävde ur där. Medan jag började bryta loss pärlspontspanelen i kontoret på förmiddagen sågade pappa upp bjälkarna i hallen och sedan satte de igång att gräva ur där också. Ytterligare några lass med fyrhjulingen. Fyra igår och två eller tre idag.

Under panelen i kontoret satt den häftigaste tapeten hittills, en vad det verkar påkostad historia med naturmotiv med herrskapsfolk som rider och är på picknick.

Igår hittade Magnus en del gamla tidningar bakom tapeterna i köket, den äldsta från 1894. Vi har sparat undan en hel del spännande tapeter och tidningar, jag hoppas att kreativiteten sprudlar senare så att man kan göra något spännande med det.

Något annat som de fann igår var benrester av något slag, oklart från vad eller hur de hamnat i jorden, men det mest troligaste är väl kanske att någon katt släpat in det genom något av alla hål i grunden. Kanske samma katt som fanns i köket?

Idag sken solen och det kändes riktigt varmt vid lunch, så vi tog en halvdag i huset och åkte till sjön på eftermiddagen. Någon vidare värme var det inte i vattnet direkt, men dottern badade glatt en ganska lång stund. Och lillen fick doppa fötterna i sjön för första gången.

Nu är snart semestern slut för denna gång, så imorgon gör vi sista dagen på ett tag. Magnus hoppas hinna färdigt med att såga upp och gräva ur hallen, så det värsta känns avslutat i alla fall innan semesterkollot är över. Det är skönt att ha bott så nära nu ett tag, så man inte behöver lägga tiden på att åka varje dag. Det blir arbete på helgerna framöver också, för att komma någon vart, förhoppningsvis kan vi bo i Skillerås några helger till innan det blir för mörkt och kallt och ruskigt.

Djuren då? Jo, så klart arbetsmyrorna Magnus och Bengt och latmasken Ulrika

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén