Bollebo

Vår husdröm. Från förfallet hus till fantastiskt hem.

Månad: januari 2018

Flaggar för inlägg om fönster

Igår morse bar det av tidigt (nåja allt är relativt, men som föräldraledig är 07.15 tidigt att vara frukosterad och klar) med hela familjen till huset för ett kort möte. Snickarna hade pratat om att det blir trångt med den storleken på fönster vi hade tänkt oss, så vi åkte dit för att prata med dem och se hur det kunde lösas. Det ör ju alltid lättare att se i verkligheten vad de menar och vilka problem det blir.

Vi hade först tänkt oss flaggfönster 160 cm höga, men om vi skall ha det får de sitta så lågt ner på väggen ser vi nu. De kommer behöva sänka taken något och ev. höja golvet på några ställen för att få det plant och rakt så det blir lite andra mått. Eftersom vi fortfarande vill ha flaggfönster bestämde vi oss för 150 cm höga, nu är bara frågan om vi skall ha de lika breda som vi tänkt först eller om vi behöver gå ner lite i bredd för att få bra proportioner? Om vi hade gått ner ytterligare i höjd blir det ju ingen höjd kvar för själva ”flaggan”. (Och nej, fram tills för några månader sedan visste jag inte vad flaggfönster var, men vet nu att spröjsen bildar formen av en stående flagga.)

Snickarna undrade också vad för golv- och taklister vi tänkt oss, för att lättare kunna räkna ut hur höga fönstren skulle kunna vara. Att tänka på lister just nu känns ju rätt fjärran får jag säga, men som Magnus sade: ”En kan aldrig vara nog förberedd.” Men nu får vi helt enkelt anpassa listerna efter den plats som finns kvar. Får väl börja googla lister nu då?

Stenhård

Ytterligare en vecka har gått och golvbjälkar är på plats i hela undervåningen.

I torsdags tog jag ledigt från kontoret och umgicks med snickarna. Tanken var att jag skulle spräcka några sten i grunden med hjälp av nyinköpt borrhammare och stenkilar. Men ibland går saker inte lika bra som man tänkt sig. Stenkilarna fastnade och borren tog slut. En sten gick isär men två hårda pjäser återstod. Lite dålig utdelning på en dags arbete. Men det var trevligt att vara på plats samtidigt som gubbarna och se hur arbetet går framåt.

På torsdagen började snickarna arbetet på övervåningen. En bjälke på vinden förstärktes och därefter åkte väggen i vårt sovrum ner. Vi ville ju ta ner en vägg till en kattvind för att få ett större sovrum. Det sista jag såg när jag lämnade bygget på eftermiddagen var hur brädorna flög ut genom fönstret ner i snön. På fredagen fortsatte de med bjälklaget på övervåningen.

Nu i helgen var vi på plats igen med nya vassa borr och en fast beslutsamhet att vinna över stenarna, och det gav utdelning. Tillsammans med svärfar, som är en fantom på att svinga en slägga, så lyckades vi till slut och stenarna ligger nu i skärvor i en hög ute i trädgården.

På söndagen hade Agnes feber och ont i öronen, så Ulrika stannade hemma med barnen. Jag åkte däremot ut och påbörjade montering av avfuktningsrör. Planen till nästa helg är att slutföra detta och eventuellt lägga ut plast i grunden.

Efter en vecka

Efter en vecka med ett gäng snickare i huset har det hänt en del. Syllen är reparerad där det behövdes och kantbjälken till golvbjälklaget är uppe i alla rum. Golvbjälkar på plats i halva köket, tvättstuga och kontor. Mycket tid har gått åt till reparationer och gjutning av fundament för att bära av bjälklag och syll. Stocken som låg i härtväggen mellan kök och gamla butiken är borttagen och likaså stockarna i taket i samma vägg har tagits bort. Nya avbärare i köket och mellan kök och badrum har satts på plats med ordentliga fundament under. Det har gjutits ett fundament för kaminen i matsalen och stocken som låg mellan matsal och tv-rum är borttagen för att få ett jämt golv mellan dessa rum. Man har även gjutit en mur till matkällaren. Denna bestod tidigare av staplade småsten som kändes väldigt ostabil.

Nedre delen av trappen är borttagen. Vi ska ju sätta upp en ny och flackare trappa, då den befintliga är livsfarligt brant och har ett väldigt kort stegdjup. När trappan försvann uppenbarade sig också mer bös och sten som vi grävde ur i helgen. På andra ställen har några stora stenar förlorat sin funktion då stockarna som dessa bar upp är borttagna och ersatta med fundament. En del har vi burit ut efter att ha slagit sönder dessa, men några hårda bjässar får vi försöka få sönder på annat sätt innan vi bär ut dem. När det ändå har blivit så rent som det nu är i grunden så kan vi lika gärna plocka ut de sista också. Alternativet är att lämna några sten i grunden, men det hade känts som en seger att få ut dem.

Helgerna har gått åt till att städa efter byggarna. En del bös och sågspån på marken blir det, även om de försöker vara försiktiga. Vi hittar också fortfarande, efter ett antal iterationer med dammsugaren, mycket gammalt trämaterial på marken. Kan inte förklara vad det kommer ifrån. Vissa rum känns mer drabbade än andra. Om det kan vara blindbotten som varit så dålig där eller om man fyllt upp med sådant material när man byggde huset. Om nu trämaterial kan överleva 125 år i marken utan att förmultna. Men det har ju varit torrt i grunden. En annan tanke; man hinner fundera mycket när man går där med dammsugaren, är att det är rester efter den förra byggnaden som stod där. Som jag har förstått det har någon form av sockenmagasin stått på platsen fram till slutet på 1800-talet. En byggnad som man naturligtvis flyttade och som faktiskt fortfarande finns kvar. Om än i ganska ruin-mässigt skick.

Denna veckan ska rör till avfuktningsanläggningen levereras. Vårt jobb blir då att fästa upp dessa i bjälklaget och dra enligt anvisningar i grunden. Ett problem återstår att lösa för att lyckas med detta. Det är att komma ut i gamla verandan. Enda sättet som vi kommit på är att plocka bort en jätte till sockelsten som ligger mellan verandan och huset. Den har ingen funktion idag så det ska gå bra. Bara typiskt att just där är sockeln väldigt tät med stora stenar, men på andra ställen så består sockeln bara av småplock.

 

Nytt år, nya tag

Nästan lika fort som vi själva satte igång i somras kom arbetet igång igen efter en vinter då inte mycket hänt. Det sista vi gjorde i november var att avsluta dräneringen. Och med tanke på vädret denna hösten och vintern kan vi nog vara glada att vi gjorde det i höstas, innan det mesta regnandet. Det verkar inte ha kommit i något vatten i huset i alla fall nu i vinter, riktigt skönt! Däremot hade det blivit en del mögel på tapeten i kökstaket. (Japp, det satt tapet i taket som vi inte tagit bort.)

Men när dräneringen var klar var vi själva ganska dränerade. På kraft och ork. Magnus lade många timmar och mycket slit under hösten. Så vi behövde en liten paus. Och sen var det inte så mycket att göra i väntan på snickarna. Utöver att täta grunden. Vi införskaffade lerbruk och strö för att täta stenfoten. Men det skall göras när det är frostfritt, så det var ju inte riktigt läge att köra igång med det i november.

Men åter till den ”hastiga” starten. Vi hörde inget av snickaren på hela hösten, men kring lucia ringde han och meddelade att de vill sätta igång efter jul. Välkomna! sade vi, och i mellandagarna ”städade” Magnus lite på andra våning och ställde iordning lite utemöbler i ett av rummen och hämtade micro från Skillerås, så att de kan ha någonstans att äta och pausa. Vi har även fixat en toalett till dem (modell lyxig bajamaja med värme och lyse).

I onsdags var vi och mötte upp alla snickarna på Bollebo för att träffas och visa runt och gå igenom vad som skall göras. I första skedet handlar det om att laga syllen där den är dålig, gjuta och lägga golvbjälklag. Nu under vintern har vi inte kunnat låsa ytterdörren då den svällt av all fukt, så Magnus fick plocka bort panelen på den för att det skall gå att låsa, det fixade han i onsdags också.

Idag har vi varit i Mossebo också, och Magnus och pappa har städat en del efter snickarna. Vi vill ju ha så lite skräp som möjligt på marken eftersom det skall plastas sedan och då skall det inte vara något organiskt material. Det blir ju en del när de sågar… Hittills har de lagat syllen på några ställen, gjutit några fundament till att lägga bjälkarna på.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén